om någon undrar så får den här bilden mig att älska Hp ännu mer.

GOD MORGON VÄRLDEN!

Idag är det en bra dag för jag har en gosig, sovande hund i knät, en spelande pojkvän bredvid mig (då har jag tid att göra lite vettigt som iofs inte är att skriva blogg men ändå!) och en kopp kaffe. Dessutom har jag för några minuter sen klivit upp från badkaret och min mage mår bättre idag. En till bra sak med den här dagen, LÖN! Enda nackdelen jag kommer på i skrivande stund är att det toksnöar och blåser så jag är inte så sugen på en långpromenad med hunden.

Imorgon ska jag till fyrishov för en abroad-mässa-nånting med Joan. Det ska bli hur kul som helst sen blir det middag tillsammans. Ett av de bästa sakerna jag vet, laga mat och dessutom vara med bästa vän. Som är bra på att laga mat. BRA KOMBO?! Älskar att laga mat med Joan. Punkt slut.

Avslutar detta inlägg med en bild när både Joan och jag var asiater.

Är hur sugen som helst på att tatuera låren. Hur snyggt som helst till korta jeans på sommararna. Men jag har lovat att vänta tills jag är 20-21 innan jag tatuerar mig igen... Så långt kvar...

Tur för mig har jag A och Snuffis vid min sida.

Drar till Uppsala för att träffa pinglor och sen blir det en massa dimma ikväll.

NYTT REKORD OH YEAAAAAH BACON YEAAH

Jag och Fanny hade tråkigt idag.

Då blev vi sura och irriterande på varandra.

Men helt plötsligt kom vi på en asbra idé och då blev vi glada!

Vi kom på att vi ska bli internationella modeller eftersom vi vill se världen och för att vi är snygga.

Vi drog till NY och blev hur stora som helst.

Efter det drog vi till London där vi blev klassade som "supermodels" och vi blev erbjudna att vara domare i Top model och andra populära tv-program.

Så vi åkte hem och blev glada. Det har varit en spännande dag med Fanny, som vanligt!

Jag är uppe och hälsar på släkten i kalla Jämtland. Som kallast har vi haft -35 grader som enligt min mening... inte är så varmt. Ungefär 60 graders skillnad om man jämför med Thailand.

Just nu äter jag någon specialfil med körsbärssylt. Hur gott som helst, yum. Nu ska jag hänga med min farmor, som är ganska så bra jävla cool. Hon är så söt när hon dansar till Dave Dudley.

Drar och träffar saknade Joan en stund, sen städar jag lägenheten och blir det staden Uppsala för pyjamasparty. Blir hur bra som helst.

Anyway, jag besökte en läkare för det här och fick medicin. För acne är inte att man har "smutsig" hud utan det handlar om att man har bakterier i huden. Spelade ingen roll om jag tvättade varje morgon och kväll med en dyr "acne" rengöring som bara torkar ut huden. Så jag bestämde mig för att gå till läkaren där jag som sagt fick receptbelagd medicin. Efter tre månader hade min acne försvunnit. Inga ärr och knappt några finnar alls på tre år. Självklart fick jag någon då och då men inget som störde mig överhuvudtaget.

Hösten 2011 (3-4 år senare) började jag få samma syntom igen, började försiktigt men de kom fram denna gång som små finnar, nästan porer i pannan. De blev djupare och dök fram runt munnen och många gånger som inåtvända finnar som gör tusen gånger ondare. Jag kunde inte låta bli att klämma och smeta på lager av conceler för "jag ville inte att folk skulle se att jag var äcklig och ful". Jag gick till apoteket och provade allt som hade ordet acne och rengöring på samma tub. Inget fungerade. Först i slutet av november tog jag mig i kragen och gick till läkare. Lite starkare medicin men på't igen bara. Nu, i slutet av januari har jag knappt några finnar. Min panna är slät som en babyrumpa och visst, som sagt, jag har lite småfinnar men det är bara något som gör mig till människa.

Ni kommer nu få se bilder. Jag gör det här främst för min skull, ifall jag skulle få samma sympton igen. Men jag hoppas ni lär er något av min historia. Gå till läkaren om det inte blir bättre, om det på apoteket inte fungerar. Man ska inte behöva må dåligt i onödan, och speciellt inte när det finns hjälp att få.

Så här såg en bra dag ut för min panna i oktober. Många gånger fick jag inåtvända finnar mellan ögonbrynen så jag såg ut som en avatar.

Under hunden gömde sig många inåtvända finnar. Min underhud var så torr att överhuden blev skinande fet.

I mitten av januari då min hud började bli snäll.

Min hud idag. (+ mitt fina halvköttsår från onsdagen)

Jag bestämde mig att inte lägga upp de värsta bilderna för sååå bekväm är jag inte. Men ni får iaf en känsla hur det har varit. Se inte ner på människor som har acne, för det är inte något man kan rå för. Våga söka hjälp.

När jag och Elin körde utgång i Gävle.

Halloween med mina kompanjoner.

en av många mysíga kvällar med Joan. HON KOMMER HEM IMORGON! <3